100-årsfirandet av Ålands självstyrelse

Den 9 juni inleds jubileumsåret av Ålands självstyrelse och de åländska frimärkena är en viktig symbol för självstyrelsen. Åland Post startar firandet med årets frimärke som visar vägen till självstyrelse, tolkad genom åländske konstnären Jonas Wiléns öga och unika stil.

Att välja ut ett par nyckelhändelser att gestalta ur självstyrelsens historia var inte lätt, avslöjar konstnären Jonas Wilén: ”Hedersuppdraget krävde mycket eftertanke och research, men jag är nöjd med resultatet. När jag bestämde mig för att använda flaggan för att visa de historiska händelserna föll allt på plats. Motivet målade jag i akvarell och gouache.” Frimärket är dubbelt så stort som ett vanligt frimärke brukar vara, för att synliggöra jublieumsåret i ett format utöver det vanliga.

Händelser som ingår i frimärket är bland annat den namninsamling som genomfördes 1917 som visade att en majoritet av befolkningen stödde en återförening med det gamla moderlandet Sverige. Ålandsrörelsen var därmed född. De åländska kraven stöddes av Sverige, men avvisades av Finland som 1920 lade fram ett förslag om självstyrelse. Ålänningarna ville ändå bestämma sin statstillhörighet. Två av ledarna i Ålandsrörelsen, Julius Sundblom och Carl Björkman, anklagades och dömdes då för högförräderi, men benådades av presidenten. Vid återkomsten till Åland i juli 1920 möttes de som hjältar med blommor och hurrarop, vilket gestaltas på frimärket.

Ålandsfrågan överfördes sedan till det nybildade Nationernas förbund som tillsatte en rapportörkommission. Deras förslag blev i stort NF:s råd beslut som togs i Genève i juni 1921. Finland fick suveränitet över Åland, och förutom självstyrelse måste landet även garantera Ålands svenska språk, kultur och traditioner. Det första landstingsvalet hölls i maj 1922 och 9 juni samlades det nyvalda landstinget för första gången med Julius Sundblom i spetsen som nyvald talman, medan Carl Björkman blev Ålands första lantråd.

Ålands fyra senaste lantråd porträtteras på frimärken
På självstyrelsedagen den 9 juni 2021 ger Åland Post ut årets frimärkshäfte med frimärken som visar de fyra senaste lantråden som lett Ålands regering. Lantråden Viveka Eriksson, Camilla Gunell, Katrin Sjögren och Veronica Thörnroos är fotograferade av Therese Andersson: ”Det var viktigt för mig att göra personerna och ämbetet rättvisa med värdiga och starka porträtt.”

Therese Andersson kände sig både glad och stolt, men också nervös, över frimärksuppdraget: ”Vid en porträttfotografering gäller det att skapa en relation med den du avbildar och få dem att känna sig väl till mods och förstås tänka på ljussättningen. Som tur var alla fyra lantråd lika motiverade som jag på att skapa fina porträtt. Bilderna blev stilfulla, starka och klassiska.”

Viveka Eriksson (f. 1956 i Föglö) avslutade 2019 sin politiska karriär efter 24 år i Ålands lagting. Hon valdes 2001 till Ålands första kvinnliga talman och under tiden som ledare för Liberalerna på Åland blev hon 2007 också Ålands första kvinnliga lantråd.

Ålands Socialdemokraters ordförande Camilla Gunell (f. 1970 i Lappo) övertog lantrådsuppdraget efter valet 2011. Fyra år senare fick Liberalerna flest partiröster och Liberalernas nya ordförande Katrin Sjögren (f. 1966 i Mariehamn) utnämndes till lantråd medan Camilla Gunell blev vice lantråd.

I det senaste lagtingsvalet 2019 blev Åländsk center största parti. Mest röster fick ordförande Veronica Thörnroos (f. 1962 i Brändö). Hon är örikets nuvarande lantråd och leder den åländska regeringen.

PRESSMEDDELANDE
20 april 2021
Sviby, Åland
ÅLAND POST

Posta en kommentar