Till minne av Ulla Richthoff

Bengt Adickes minns Ulla Richthoff

Ulla Richthoff in memoriam

Den 6 juni 1921 berikades världen med en människa som skulle få ett innehållsrikt liv och bli till stor glädje för många. Ulla Richthoff avslutade i stillhet sin fantastiska livsgärning den 2 april i år. Som samlare av både frimärken, brevmärken och vykort kom våra vägar att mötas vid ett flertal tillfällen i samband med diverse samlararrangemang i vår gemensamma hemstad Göteborg under det tidiga 80-talet. Och när undertecknad med fyra vykortsvänner hösten 1987 drog igång Göteborgs Vykortsklubb, blev Ulla också tidig medlem.

I allt arbete som behövs för att bygga upp och utveckla en ideell verksamhet, som till exempel en samlarförening, känner man alltid en stor glädje och tacksamhet när andra medlemmar ställer upp och hjälper till på ett helt oegennyttigt sätt. Ulla var i hög grad en sådan person. Så när till exempel GV:s medlemsutskick på den tiden gavs en mer genomarbetad prägel med bland annat handskrivna adresser, åtog sig Ulla med sin vackra handstil det arbetet under flera års tid.

Det var inget litet jobb, enär vår förening snabbt växte under dessa år. Men även när Ulla fick runt 300 kuvert att adressera för hand, gjorde hon gärna detta jobb i vetskapen om hur uppskattade dessa även filatelistiskt utformade utskick var.

Det kan tyckas ovidkommande i en samlarvärld där så mycket fokus ligger på värde i pengar, personfixering och prestigeexponat, men utan dessa verkliga entusiaster och hjälpsamma människor, såsom Ulla var, finns inget stabilt fundament.

Minns även sommaren 1991 när undertecknad arbetade med GV:s kommande utställningar kring göteborgsvykortets 100-åriga jubileum på Bok- och Biblioteksmässan i september det året. Ingen i styrelsen fanns tillgänglig, men när de cirka 140 A3-stora färgkopiorna på utvalda vykort som utgjorde huvuddelen av exponatet skulle sprejlimmas på kartongskivor, ställde Ulla upp genom att jag under ett par dagar fick låna hennes och maken Gerts för tillfället tomma garage till detta miljöbesvärliga arbete.

Det är just i sådana stunder av arbete upp över öronen och tidspress, som man uppskattar som mest en hjälpande hand. Och Ulla om någon var verkligen ett sådant stöd. När undertecknad senare gick vidare med att utveckla egen kortservice, fick jag även då ovärderlig hjälp åtskilliga gånger av Ulla.

Som filatelist ägnade sig Ulla Richthoff mycket åt specialsamlande av svenska frimärkshäften. Som bältesspännare hade hon även mycket trevligt material att visa upp. Det var alltid lika givande att besöka henne i sitt hem.

Om sig själv hade Ulla inget behov av att prata. Det är ofta så med människor som uträttat något av genuint värde och är nöjda med det. För av de glimtar jag ändå fick av hennes liv, förstod jag att hon gjort mycket mer genom åren än det i sin yrkesroll som uppskattad lärare.

Efter andra världskriget var hon engagerad i humanitärt arbete i Tyskland och hon nämnde även sitt arbete för Polenhjälpen. Som varm djurvän var hon också djupt engagerad i deras rättigheter. Vidare var Ulla mycket intresserad av barns språkutveckling, något som för en del år sedan resulterade i en akademisk avhandling i ämnet. Det var intressant att höra henne tala i radion om detta mångåriga arbete som SR gjorde ett program om.

Det var alltid lika givande att samtala med en sådan kvinna. Själv sedan många år intresserad av samlandets psykologi, talade vi bland annat om bakomliggande drivkrafter och kompensatoriska behov och vilka uttryck de kan ta sig. Då kan man också kosta på sig ett gott skratt i sin egen narrspegel.

Tack, Ulla, för den fina vän och stimulerande samlare du var. Vi som fick förmånen att lära känna dig kommer alltid att bära ett varmt minne av dig i våra hjärtan.

Bengt Adickes

Posta en kommentar